Foto: Juanjo Braulio, Twitter-profil.
Juanjo Braulio Han är från Valencia, från 72, och arbetar som journalist. 2015 publicerade han sin första roman med titeln träskets tystnad som det var mycket framgångsrikt med och som nyligen har anpassats till bio. Hans andra roman kom ut 2017 och är Smutsiga och onda. I denna intervju Han berättar om dem och mycket mer. Jag uppskattar verkligen din hängivna tid och vänlighet.
Juanjo Braulio — Intervju
- ACTUALIDAD LITERATURA: Med din första roman, träskets tystnad, du debuterade mycket framgångsrikt 2015 och en film har gjorts, och den andra är Smutsiga och onda. Förväntade du dig det goda mottagandet i den litterära världen?
JULI BRAULIO: Jag skulle ljuga om jag sa ja. Det är uppenbart att man skriver för att bli läst och att något sådant utförs av så många som möjligt. Men responsen från kritiker och allmänheten överträffade alla förväntningar som jag tänkt på. träskets tystnad Det var, förutom min första roman, en utmaning som jag hade ställt till mig själv om jag skulle klara av det eftersom jag då hade skrivit i media i mer än tjugo år, men Jag hade aldrig antagit en utmaning av den här omfattningen eftersom det är väldigt annorlunda att skriva nyheter, reportage eller intervjuer än en roman som inte bara kräver andra koder, utan också andra lägen.
- AL: Kommer du ihåg någon av dina första läsningar? Och den första historien du skrev?
JB: Jag har varit en glupsk läsare sedan jag var sex år gammal, så det är väldigt svårt för mig att komma ihåg en första läsning. Min mamma minns dock att jag, när jag var omkring sju-åtta år gammal, föll i mina händer med en ungdomsutgåva av Iliaden y Odyssey att det var för läsare äldre än mig och att jag skickade på en helg. Eftersom de inte trodde att jag hade förstått historien gav de mig ett litet test och blev ganska förvånade när de upptäckte att jag hade det.
om min första berättelse skönlitteratur, jag har en anekdot från när jag var tolv år och min språk- och litteraturlärare —Isabel de Ancos, som jag håller mycket kärlek och tacksamhet till — skickade en gratis uppsats om ämnet. Jag skrev en berättelse av spöken att han enligt hans åsikt trodde att han hade kopierat det någonstans ifrån. Av den anledningen fick han mig att skriva en till under lektionstid och när han läste den sa han till mig: "Du kommer att bli författare." Det tog mig trettio år att lyssna på honom, men jag gjorde det.
- AL: En huvudförfattare? Du kan välja mer än en och från alla tider.
JB: Svårt val. Borges sa att andra kunde skryta om de böcker de skrivit som han gjorde om de han läst och jag tycker precis likadant. Listan skulle vara oändlig men, bland mina favoriter, skulle jag lyfta fram Robert Graves, Umberto Eco, Mario Vargas Llosa, Javier Cercas, Margarite Yourcenar, Manuel Vazquez Montalban.
- AL: Vilken karaktär i en bok skulle du ha velat träffa och skapa?
JB: Tja, fortsätter med listan från föregående fråga, Broder William av Baskerville de Namnet på rosen; En Urania de Getens fest; till Rafael Sanchez Mazas de Soldater av Salamis; till Adriano de Minnen från Hadrian honom Pepe Carvalho de tatuaje. Till exempel.
- AL: Någon mani eller speciell vana när man skriver eller läser?
JB: Nej faktiskt. Efter åratal i nyhetsrum av kommunikationsmedier som inte är en särskilt tyst plats att skriva, Jag har vant mig vid att isolera mig nästan var som helst. Och samma sak händer mig när jag läser, så, förutom under vattnet, tror jag att jag kan göra både och överallt.
- AL: Och din önskade plats och tid att göra det?
JB: I grund och botten. samma sak. Förutom att jag är författare är jag fortfarande journalist, så tiden jag kan ägna mig åt litteratur är begränsad, så jag har också vant mig vid att ta vara på den tid jag har ledig till det.
- AL: Finns det andra genrer som du gillar?
JB: Ja, jag är ett fan av böckerna om historia och politiska uppsatser.
- AL: Vad läser du nu? Och skriva?
JB: Jag läser alltid två eller tre böcker åt gången. just nu är jag med Utan själ, av Sebastian Roa e berättelser om rom, av Enric Gonzalez. Angående det jag skriver har jag i mina händer ganska stort projekt Jag kan inte säga något om det i nuläget.
- AL: Hur tycker du att publiceringsscenen är?
JB: Tja, som alltid. Med dålig järnhälsa eftersom Spanien är ett land som inte läser jämfört med resten av den civiliserade världen.
- AL: Är det ögonblick av krisen som vi upplever svårt för dig eller kommer du att kunna behålla något positivt för framtida berättelser?
JB: Allt påverkar. Vi författare är inte varelser som lever i elfenbensburar omedvetna om vad som omger dem. Också i mitt fall, min status som journalist gör mig till en aktuell knarkare med vilket, nödvändigtvis, allt som påverkar mina berättelser. Men vad som till slut kommer att dyka upp i en roman eller en berättelse är något som jag inte kan förutse.