Författarens fotografi: med tillstånd av Huso förlag
javier valenzuela Han är från Granada. Han arbetade tre decennier in The Country som händelseförfattare och han var reporter i Mellanösternkrigen, korrespondent i Beirut, Rabat, Paris och Washington och biträdande redaktör för tidningen. 2013 grundade han bläckfri, digital månatlig tidning infoGratis. För sent att förstå Det är hans femtonde bok och femte kriminalromanen som han publicerar, som han berättar om i detta intervju. Jag tackar dig så mycket för din tid och vänlighet.
Javier Valenzuela — Intervju
- ACTUALIDAD LITERATURA: Din nya roman heter För sent att förstå. Vad säger du oss om det och var kom idén ifrån?
JAVIER VALENZUELA: Det är en kriminalroman som utspelar sig i Madrid 1984. Jag har velat återuppleva den där lysande mörka staden som var Madrid av Movida. På ena sidan fanns en explosion av liv i frihet, vilket visade sig i musik, film, måleri, fotografi och fester, men å andra sidan rådde en enorm medborgarosäkerhet. Den där också det var tid av quinquis och heroin. Jag antar tanken på Den här romanen uppstod från att verifiera att ingen hade skrivit något liknande.
- AL: Kan du gå tillbaka till den första boken du läser? Och den första berättelsen du skrev?
JV: Jag tror att den första boken jag läste var Sagor från Alhambra, de Washington Irving, i en barnupplaga förstås. Många romaner följde. Jules Verne, Emilio Salgari och Robert Louis Stevenson. Jag tror att det var där min kärlek till böcker föddes: böcker berättade fantastiska historier, de fick dig att resa och uppleva äventyr. Jag började praktisera journalistik i mycket ung ålder och berätta historier från många olika städer och länder.. Men det var journalistiska berättelser, det vill säga sanna, relevanta och verifierbara. Jag gjorde mitt första skönlitterära verk när jag var väldigt gammal: romanen Mandarinvilket är en noir som äger rum i Tanger.
- AL: En huvudförfattare? Du kan välja mer än en och från alla tider.
JV: Albert Camus, bland fransmännen. Hemingway, bland amerikaner. Cervantes och Pérez Galdós, bland spanjorerna. Och när det gäller svart litteratur, Dashiell-klassikerna Hammett, Raymond Chandler och Patricia Högsmed och den spanska Juan Madrid, Alexis ravelo y Märta Sanz.
- AL: Vilken karaktär i en bok skulle du ha velat träffa och skapa?
JV: Piraten Long John Silver, av Skattens ö, de Stevenson. Jag antar helt och hållet låten av Joaquín Sabina: «Om du ger mig ett val mellan alla liv, så väljer jag den halta piraten, med ett träben, med en ögonlapp, med ett dåligt ansikte. Den gamle skurken, kapten på ett skepp vars flagga var ett par skenben och en dödskalle. Jag älskar pirater, de var absolut libertarianska.
- AL: Några speciella vanor eller vanor när det gäller att skriva eller läsa?
JV: När jag skriver romaner Jag gillar att ha något som rör ditt ämne till hands. Till exempel när du skriver Krut, tobak och läder Jag hade en på mitt skrivbord Star 1922 pistol, en halvautomat med 9 lång kaliber tillverkad i Éibar för civilgardet. I fallet med För sent att förstå, Jag började inte skriva ett kapitel förrän jag hade hört ämnet som skulle ge det dess titel flera gånger. låtar båda Nacha Pop, Radio Futura och Illegales som Los Chichos och Los Chunguitos. De är mitt sätt att fördjupa mig i en viss tid och plats.
- AL: Och din önskade plats och tid att göra det?
JV: Jag har skrivit mina fem romaner som redan har publicerats mellan dem Tanger, Alpujarra och Salobreña. Tysta platser, där jag kan spendera sex eller sju timmar i sträck med att skriva utan alltför stora störningar. OCH vackra ställen, där jag i skymningen kan gå en promenad med fantastisk utsikt och träffas för ett par öl med vänner.
- AL: Finns det andra genrer som du gillar?
JV: Förutom noir-genren? Ja självklart. Jag läser mycket historie- och filosofiböcker. Historien är full av fantastiska sanna berättelser, berättelser som ofta överträffar fantasin hos den mest fertila författare. Och filosofi, särskilt den av Epicurus, Nietzsche och Camus, den förenar mig med livet, den ger mig vad fransmännen kallar joie de vivre, livets njutningr.
- AL: Vad läser du nu? Och skriva?
JV: Jag läser om, nästan ett halvt sekel senare, Samtal i katedralen, av Vargas Llosa. Men ägnar nu mycket mer uppmärksamhet åt formen än substansen, på berättartekniken än på berättelserna i den här boken. Vargas Llosa gjorde i denna roman en titanisk och beundransvärd övning av narrativ arkitektur.
Och hur jag slutade för inte så länge sedan För sent att förståNu Jag skriver inte skönlitteratur, bara journalistiska artiklar.. När jag skriver romaner läser jag inte romaner, bara historia eller filosofi, för att inte kontaminera mig själv. Jag lämnar andras skönlitteratur för trädaperioder.
Panorama och aktuella händelser
- AL: Hur tycker du att publiceringsscenen är?
JV: Det är klart att förlagslandskapet är det domineras av tre eller fyra stora företagsgrupper som magnifikt placerar sina författare och produkter i bokhandlar, media och litterära utmärkelser. Detta är Pengarnas makt. Men det finns också dussintals underbara små, oberoende förlag som publicerar magnifika verk och försöker få dem att överleva under den förkrossande kommersiella vikten av bestseller. Jag har stor beundran och stor tillgivenhet för våra David-ledare.
- AL: Är stunden vi lever svårt för dig eller kommer du att kunna behålla något positivt på både den kulturella och sociala sfären?
JAVIER VALENZUELA: XNUMX-talets värld domineras överdrivet av girighet, narcissism och exhibitionism. Till den grad att dess vinnare är påverkare på sociala nätverk och vinnarna av reality-tv-tävlingar. Men Den har också väldigt positiva saker. En av de mest stimulerande är den extraordinära fart som den rättvisa orsaken till kvinnors jämställdhet.
Jag älskar det massiva sociala avslaget som presidenten för vårt fotbollsförbunds machirula har haft. Och jag måste säga att jag var en av de miljontals landsmän som kände sig väldigt glada när vår damlag vann VM i Australien. Det är där vi går bra.