Kontroversen med The Satanic Verses of Salman Rushdie

Sataniska verser är en episk roman av magisk realism skriven av den brittiska nationaliserade indiska författaren Salman Rushdie. Efter publiceringen 1988 blev det en av de mest kontroversiella böckerna i den senaste historien på grund av dess outlandish användning av islam. Egentligen försökte författaren göra en interposition av Koranen som exponerades i profeten Muhammeds biografi utarbetad av Hunayn Ibn Isḥāq (809 - 873).

Om författaren Salman Rushdie

Ahmed Salman Rushdie föddes i en rik Kashmiri-familj i Bombay, Indien, den 19 juni 1947. Efter att ha fyllt 13 år skickades han till Storbritannien för att studera på den prestigefyllda internatskolan Rugby School. 1968 tog han en magisterexamen (specialiserad på islamiska ämnen) i historia vid King's College, Cambridge University.

Innan han började skriva, arbetade Rushdie med reklam. Hans första roman, Grimus (1975), markerade början på en karriär så lysande som den var kontroversiell. Hans andra roman, Barn av midnatt (1980) katapulterade honom till litterär framgång och fick honom framstående utmärkelser. Hittills har Rushdie publicerat elva romaner, två barnböcker, a berättelse och fyra facklitterära texter.

Källa Sataniska verser

Miguel Vila Dios (2016) förklarar i De sataniska verserna och berättelsen om de tre gudinnorna som nämns i Koranen, titelns ursprung. "Termen myntades av William Muir i mitten av XNUMX-talet för att beteckna två verser som förmodligen inkluderades av Muhammad i sura 53 eller Driftsättningen... Men senare ersatt av profeten före Gabriel, Uppenbarelsens ängel, tillrättavisning ”.

Denna händelse är i islamisk tradition känd som qiṣṣat al-garānīq, vars mest accepterade översättning är "kranarnas historia". Vila omdefinierar det som "historien om sirenerna", eftersom fåglarna har kvinnors huvuden. De flesta historiker pekar på Ibn Hišām (död 799) och Al-Tabarī (839 - 923) som de viktigaste källorna för Ibn Isḥāq i hans redogörelse i profeten Muhammeds biografi.

Argumentet från motståndarna till händelsen

Profeten Muhammeds biografi av Ibn Isḥāq överfördes endast muntligt, eftersom inget manuskript bevarades. Således ökar det muntliga tillståndet att det går från en generation till nästa svårigheten för forskare att spåra kontoens noggrannhet. Hur mycket har förändrats från den ursprungliga berättelsen? Det är nästan omöjligt att bestämma.

Händelsen avvisades av nästan alla muslimska forskare mellan XNUMX- och XNUMX-talen; en befattning till denna dag. Det vanligaste argumentet i motståndare är den ortodoxa muslimska principen om ofelbarhet av bibliska porträtt vid överföring av den gudomliga uppenbarelsen. Följaktligen hade incidenten nästan helt försvunnit tills Rushdie återupplivade dilemmaet med sin roman.

Kontroversen med Sataniska verser

Patricia Bauer, Carola Campbell och Gabrielle Mander, beskriver i sin artikel (Brittiskt, 2015) sekvensen av incidenter som släpptes efter publiceringen av romanen. Eftersom den satiriska berättelsen som Rushdie avslöjade upprörde miljontals muslimer runt om i världen, som kallade arbetet för hädelse. I en sådan utsträckning att Ayatollah Ruhollah Khomeini från Iran uppmanade sina anhängare att döda författaren och hans redaktionella medarbetare.

Terrorattacker och uppdelning av diplomatiska förbindelser

Våldsamma demonstrationer inträffade i länder som Pakistan. Kopior av romanen brändes i många islamiska länder - inklusive Storbritannien - och arbetet förbjöds i många länder. Det fanns till och med terroristattacker mot bokhandlar, förläggare och översättare i länder som Japan, England, USA, Italien, Turkiet och Norge.

Följaktligen drog ambassadörerna för Europeiska ekonomiska gemenskapen tillbaka sina ambassadörer från Iran (och vice versa). Spänningen lindrades först 1998 efter att Iran avbröts fatwan mitt i en process av normalisering av diplomatiska förbindelser med Storbritannien. Trots detta har Rushdie hittills undvikit att resa till länder där hans bok förbjöds och hans personliga situation aldrig har normaliserats helt.

Salman Rushdies ställning mitt i stormen

I en intervju med New York Times (publicerad 28 december 1990) sa den indiska författaren:

”Under de senaste två åren har jag försökt förklara att rollen för Sataniska verser det var aldrig förolämpande. Gabriels berättelse är en parallell av hur en man kan förstöras genom förlust av tro.

Rushdie tillägger,

"... drömmarna där den så högljudda < > de äger rum, de är porträtt av deras upplösning. De kallas uttryckligen i romanen som straff och återbetalningar. Och att figurerna av drömmar som plågar huvudpersonen med deras attacker mot religioner är representativa för hans initieringsprocess. De är inte representationer av författarens synvinkel ”.

Diskussionen genererad av Sataniska verser, Är det motiverat?

Det är mycket svårt att stöta på helt objektiva påståenden i forskning med religiös bakgrund. I din artikel Vad som upprör muslimer med de Sataniska verserna, Waqas Khwaja (2004) beskriver ämnes tvetydighet och komplexitet. Enligt Khwaja, ”... är det viktigt att fråga varför de flesta muslimer inte kan se Sataniska verser enbart som ett science fiction-verk ”.

Det är förmodligen omöjligt för muslimer att se gränsen mellan Rushdies satiriska berättelse och missbruket. I vilket fall som helst uppstår frågor vars svar varierar beroende på läsarens pedagogiska och / eller andliga bildning. Vem är boken för? Är en kulturell skillnad orsaken till en komisk och satirisk uppfattning hos en grupp läsare, medan den för andra är löjlig och kättare?

Divergerande svar i ett mångkulturellt samhälle

Artikel Läser blandad mottagning: fallet med de Sataniska verserna av Alan Durant och Laura Izarra (2001) påpekar viktiga punkter i fallet. Forskare hävdar: ”... sociala konflikter om mening som uppstår till följd av olika svar från olika kulturella grupper i ett mångkulturellt samhälle. Eller genom olika läsmetoder i ett sammanhang av alltmer globaliserade medier ”.

Bokens marknadsföringsstrategier kan också ha hjälpt till att driva tvisten om Sataniska verser. Tja, förlag strävar efter att positionera sina produkter internationellt som en del av en global cirkulation av kulturföremål. Men science fiction kommer alltid att ha olika konnotationer för läsare beroende på deras sociala förhållanden, liksom efterföljande inställningar och värderingar.

Sammanfattning och analys av Sataniska verser

Den komplexa och skiktade tomten fokuserar på två muslimska indiska huvudpersoner som bor i London, Gibreel Farishta och Saladin Chamcha. Gibrieel är en framgångsrik filmskådespelare som nyligen har drabbats av en psykisk sjukdom och är kär i Alleluia Cone, en engelsk klättrare. Saladin är en radioskådespelare känd som "mannen med tusen röster", med ett oroligt förhållande till sin far.

Farishta och Chamcha träffas under en flygning i Bombay - London. Men planet skjuts ner av en attack av sikh-terrorister. Senare upptäcks att terroristerna av misstag sprängde bomben som fällde ut planet. I början av boken framstår Gibreel och Saladin som de enda överlevande från flygkraschen mitt i Engelska kanalen.

Två olika vägar

Gibreel och Saladin når engelska stränder. Sedan separerar de när den andra tas i förvar (även om han påstår sig vara en engelsk medborgare och överlevande från flygningen), anklagas för att vara en illegal invandrare. Fattig Chamcha växte groteska stötar i pannan och är målet för spioner från officerarna. Det uppfattas som en uppenbarelse av ondska och behandlas som avskum.

Däremot har Gibreel - omslagen av en änglalik aura - inte ens ifrågasatt. Saladin glömmer inte att Gibreel inte gick för honom, då tar han chansen att fly medan han var på sjukhus. Tyvärr verkar olyckan haunt honom, eftersom han är avskedad från sitt jobb. Allt verkar gå väldigt fel tills Gibreels ingripande återställer hans mänskliga form till fullo.

Gibreels drömmar

När Gibreel steg ner förvandlas han till ängeln Gabriel och har en serie drömmar. Den första är en revisionistisk historia om grundandet av islam; det är detaljerna i detta segment som är mest oacceptabla för många muslimer. En av de mest histrioniska delarna av visionerna berättar om pilgrimsfärden för en grupp muslimska tillbedjare från Indien till Mecka.

Gabriel skulle dela vatten för att Allahs anhängare skulle fortsätta på sin väg, istället drunknade de alla. I en annan dröm försöker karaktären Mahound - baserad på Muhammad - att hitta en monoteistisk religion mitt i en polyteistisk stad, Jahilia.

Den apokryfiska legenden om Mahound

Mahound har en vision där han får tillbe tre gudinnor. Men efter att ha bekräftat (efter en tvist med ärkeängeln Gabriel) att denna uppenbarelse skickades av djävulen, återkallar han. Ett kvarts sekel senare slutar en av lärjungarna att tro på Mahound-religionen.

Även om folket i Jahilia (faktiskt är en analogi med Mecka) nu är helt omvänd. Dessutom tar prostituerade i ett bordell namnen på Mahounds fruar innan de stängs av. Senare, när Mahound blir sjuk och dör, är hans sista vision att vara en av de tre gudinnorna. Uppenbarligen är detta ett annat mycket stötande avsnitt för muslimer.

Gräl och försoning

Så småningom återförenas Gibreel med Alleluia. Men en ängel beordrar honom att lämna sin älskade och predika Guds ord i London. Sedan, när Farishta ska börja sitt arbete, körs han av bilen från en indisk filmproducent, som vill anställa honom för en huvudroll som ärkeängel. Senare möts Gibreel och Saladin igen på en fest och börjar plotta med varandra.

Striden löses äntligen när Gibreel har möjlighet att låta honom dö bestämmer sig för att rädda Saladin från en brinnande byggnad. Tidigare hade Saladin också avfärdat olika chanser att mörda Farishta. Efter striden återvänder Chamcha till Bombay för att förena sig med sin döende far.

Karma?

Saladins far testamenterar honom en enorm summa pengar. Så Chamcha bestämmer sig för att hitta sin gamla flickvän för att förena sig med henne. På detta sätt byter han ut sin otäcka cykel mot en cirkel av förlåtelse och kärlek. Parallellt, Gibreel och Alleluia reser också till Bombay. Där, mitt i svartsjuka, mördar han henne och begår så småningom självmord.