Det här är en ämnesartikel som jag säkert kommer att dela med flera kollegor korrigeringar. Vi har varit i detta i flera år och möjligen sammanfaller vi i fel vad vi ser i texter av olika slag och framför allt i korrigering litterär. Jag har valt 8 vanligaste som jag hittar Jag uppmuntrar skribenter, bloggare och copywriters att ha dem i åtanke när frågor uppstår och försöka undvika dem. Och det är alltid bra att ha till hands manualer eller böcker och konsultationssidor (stavning och grammatik för RAE eller någon annan) för att rensa dem.
8 vanliga misstag
Användning av stora och små bokstäver
Ett mycket vanligt fel som ges av många användningsområden som är och att de ibland är diffusa eller beror på sammanhanget. Det är därför du måste ta en titt då och då om du inte är säker på vilken som är mest lämplig.
Diakritiska accenter
Detta är en klassiker att de olika ordbehandlarens automatiska stavningskontroller vanligtvis inte särskiljer bra eller ibland föreslår det alternativ som inte är det. Exempel på diakritiska accenter är: Jag/jag vet, du/du, han/han, ja/ja, kompis/kompis, mer/mer, du/te, av/ge, visste/visste, du/du, sjunger/sjungerEtc.
vokativa kommatecken
Det är också ett vanligt misstag att glömma dem och givetvis i informella sammanhang, som sms etc., lyser de alltid med sin frånvaro. Exempel: Maria, jag sa åt dig att komma / Hej, Luis, hur mår du?
Leísmo, laísmo och loísmo
De är också klassiska misstag.
El leism är användning av le/les som ett direkt objekt (istället för honom/dem och den/den). han laism är användningen av la/las som ett indirekt objekt (istället för honom/dem). Och den loismo uppstår vid användning lo/los som indirekt objekt (istället för honom/dem).
Jag såg en bil ("en bil" är det direkta föremålet)
—Jag såg honom (istället för att jag såg honom). Exempel på leiism.
Jag sa till Marta att komma ("en Marta" är det indirekta objektet)
"Jag sa åt henne att komma över." Exempel på sekularism.
Jag gav ett kuvert till Marta ("till Marta" är det indirekta objektet)
—Jag gav honom ett kuvert (istället för att jag gav honom ett kuvert). Exempel på loísmo
- Ett fall av legalism tillåten är det som påverkar tredje person maskulinum, men endast i singular. Till exempel:
Juan hälsade Pedro ("en Pedro" är det direkta objektet).
hälsade honom / hälsade honom
- Ett annat undantag är "artighet leiism":
Jag hälsade (dig) / jag hälsade (dig)
adequeísmos
dessa är misstag allmän och konstant, kanske genom att lyssna på dem dagligen i radio och tv och på många av våra framstående politiker. Men de har blivit smittade alla områden och kanske kommer vi att glömma prepositionen «av». Det korrekta är dock:
Jag är säker/övertygad/inser DET
felaktiga gerunder
En annan användning som innebär fler fel är gerunder. De är av tre slag:
- Av eftertiden
Även om vi kan hitta många exempel på denna användning i klassiska texter, anses användningen av gerund idag vara felaktig när den bara introducerar en tillfällig följd. Så det rekommenderas att leta efter andra alternativ.
Han köpte frimärken, stämplade dem senare på kuverten han var tvungen att skicka.
- specifik
Det är en gallicism. Gerunden fungerar som ett specificerande adjektiv eller en adjektiv underordnad sats. I de flesta fall bör det ersättas med que + verb i personlig form.
Lagen har ändrats för att bestraffa djurmisshandel. > Lagen som bestraffar djurmisshandel har ändrats.
Vi har läst en affisch som utlyser en strejk. > Vi har läst en affisch som tillkännager en strejk.
endast tillåtet två specifika gerunder: kokar och bränner. "Vi behöver en kastrull med kokande vatten"; "Hon brändes av ett brinnande ljus."
- Partitiv
Denna felaktiga användning av gerund används för att göra en precision om en delmängd eller del av en helhet:
De såg tre skepp segla förbi, två av dem mycket stora.
Det är tillrådligt att ta bort gerundet och introducera ett partitivt uttryck med ett relativt pronomen (bland vilket eller vilket / varav), och konvertera verbet till att vara eller vara i en personlig form:
De såg tre skepp segla förbi, varav två var mycket stora.
Avtal (antal och tid)
förekommer också på alla områden och ganska ofta. Förklaringen kan vara när man använder komplexa strukturer med två eller flera ämnen eller bisatser, och om texten inte granskas i efterhand. De är fel av överensstämmelse mellan antal, kön eller båda mellan subjektet och verbet eller mellan det direkta objektet och dess predikativa objekt. Också mellan ett substantiv och adjektivet eller ett particip, och mellan det relativa och dess antecedent.
dialog skiljetecken
La stort väntande ämne för majoriteten av författarna. Jag håller med om att det oftast är svårt, men det bästa sättet att lära sig är att skriva dem och framför allt läsa. Det finns många exempel och de skulle behöva en separat artikel. Men jag avslutar med en grundläggande anmärkning: för att introducera en dialog använd bindestrecket (—), inte bindestrecket (-) och aldrig kulorna.