En vördad svensk illustratör har uttalat sig efter en fråga från hans redaktör om ändra stereotypa representationer av andra kulturer i dina populära barnböcker.
Jan Lööf, som vann Astrid Lindgren Award 2011 inom svensk litteratur som riktar sig till barn och ungdomar, sa den här veckan i den svenska tidningen Dagens Nyheter att hans förläggare hade bett honom att ändra bilderna på två av sina böcker, specifikt från Mofar är sjörövare (på spanska, morfar är en pirat) och Ta fast Fabian (på spanska, fångsten av Fabián).
Den första titeln, Mofar är sjörövare, var publicerades 1966 och handlar om en pojke och hans farfar som begav sig ut för att stjäla en ond pirats skatter som heter Omar. Å andra sidan visar den andra boken bilden av en man i en stamdräkt.
Lööf sa till tidningen Dagens Nyheter att han hade fått ett ultimatum, annars skulle han ändra illustrationerna i böckerna eller så skulle de tas ur försäljning till allmänheten.
”Jag är 76 år gammal och jag kan inte bry mig om att byta. Det handlar inte om pengarna för mig, men förmodligen neller jag ska göra fler bildböcker för barn".
Den tidigare kommentaren författaren lade till det bilden av den andra boken av stamdräkten hade erhållits enligt modellen för en vän till honom.
"Jag vet det han skulle känna sig smickrad. Han var en mycket stilig man "
Utgivaren Bonnier Carlse förnekar påståendet att de har avbrutit böckerna och säger att det ännu inte är klart om böckerna kommer att förvaras i lager.
I ett uttalande från regissören sa han att frågan var komplex och att förläggaren nyligen hade diskuterat med Lööf om några bilder i sina böcker som ”kan uppfattas som stereotypa representationer av andra kulturer".
”Vår utgångspunkt är att våra böcker kommer att ha ett inkluderande perspektiv och inte återge fördomar. Alla böcker är produkten av sin tid ... Som vuxen kanske det inte är ett problem och man kan sätta verket i sitt historiska sammanhang, men frågan är om vi kan förvänta oss samma av våra barn.. "
Medan vissa har sagt att debatten är löjlig, har andra pekat på censur. Avslutade regissören
”Det är viktigt att kunna ha den här diskussionen eftersom den är viktig och frågan är svår. Antingen sluta sälja en älskad klassiker eller risken att våra barnböcker upprepar fördomar för unga läsare ”.
Han uttryckte också hopp om att förläggaren och författaren skulle hitta en lösning på situationen.
”För mig är problemet allvarligare än dessa specifika böcker. Det handlar om hur vi som förläggare på ett respektfullt sätt hanterar vårt kulturarv och samtidigt följer det nuvarande värdet för att ge barnens hjärtan det bästa. ”
Jag avslutar i den här artikeln med att ställa en fråga eller två: världen är full av stereotyper, inte bara i litteraturen utan de omger oss överallt och det behöver inte alltid vara dåligt. Att man försöker ändra stereotyperna i böckerna visar större jämlikhet men å andra sidan och med hänsyn till att böckerna av denna författare är klassiker från 1966 (för 50 år sedan), Är det nödvändigt att ändra de klassiska berättelserna för att eliminera stereotyper? Skulle det inte eliminera den ursprungliga berättelsen och därmed eliminera en klassiker? Och slutligen, tror du att stereotyper kan skada läsarna så mycket?
Personligen tycker jag att en värld omgiven av stereotyper inte är bra, men att om vi kombinerar dem på ett bra sätt med icke-stereotyper borde det inte vara något stort problem. Å andra sidan verkar det inte korrekt för mig att ändra en klassiker eftersom den inte överensstämmer med vad förläggare nu vill ha i böcker. Jag tror också att vi borde ha större förtroende för barnens förmåga att lära sig att sätta sammanhanget med böcker och hos föräldrar när det gäller att berätta för dem hur mycket sanningen det finns i dem.
Hej Lidia.
Jag håller helt med din slutliga reflektion i sista stycket. Problemet är under några år nu att samhället lever installerat i politiskt korrekta. Jag är en stark förespråkare för att säga saker på ett artigt, artigt och ärligt sätt. Men detta innebär inte att man ska falla in i det berömda uttrycket: "Knulla henne med cigarettpapper."
För mig verkar det som en litterär eller redaktionell avvikelse att ändra klassiska berättelser för att inte skada barnsliga (eller till och med vuxna) känslor. Människor är inte dumma och barn inte heller. Kan du föreställa dig att det var tänkt att ändra slutet på "Rödluvan" för att inte uppmuntra jakten på vargen? Det skulle vara absurt, löjligt.
En litterär hälsning från Oviedo och tack.
Jag håller med dig, Lidia. Enligt min mening måste den klassiska berättelsen förbli som den är, och den måste analyseras med hänsyn till tiden och den sociala situationen för tillfället.
Det som verkar vara väsentligt för mig är att berättelser från stereotyper skrivs från och med nu, vilket återspeglar ett mångkulturellt samhälle. Jag är inte särskilt för politisk korrekthet utan för att eliminera fördomar. Om vi gör det andra är det första inte nödvändigt.
Hälsningar från dåliga länder!
Hej Luchifús.
Hur roligt ditt smeknamn, det är väldigt trevligt. Det ser ut som namnet på en seriefigur.
Jag håller fullständigt med dig.
Hälsningar från asturiska länder.